Hur naiva får vi vara?

Ur led är tiden.

Ena dagen bombar Ryssland ett barnsjukhus i Kiev – en ren terrorhandling utan militära motiv.

Nästa dag ser jag häpet hur några personer skriver på Facebook att vi borde välkomna Ungerns president Orbáns besök hos Putin i Moskva, eftersom Orbán ”försöker få till ett slut på slaktandet” (som en av mina vänner skriver). I mina ögon är det upprörande naivt.

Ungern har just tagit över ordförandeklubban i EU:s ministerråd. Men Orbán kom inte till Moskva häromdagen med något mandat att förhandla om eldupphör eller krigsslut. Han har inte förankrat någonting inom EU – tvärtom! – och har inte presenterat någon fredsplan. Däremot har han sedan kriget började obstruerat mot EU:s sanktionspolitik gentemot Ryssland.  

Egentligen enkelt

Och hur i all världen skulle Orbán ens ha kunnat presentera någon fredsplan som det går att förhandla kring? Allt är ju egentligen ganska enkelt att ta ställning till: Det är Ryssland som i full skala angriper en självständig, legal nation och ockuperar dess territorium, mot all internationell rätt. Det finns ingen fredsplan att förhandla om - förutom en villkorslös reträtt för de ryska styrkorna. Det som Orbán, och andra politiska ledare samt diverse extremistiska sympatisörer i periferpartierna i Europa, mumlar om, är att det är dags för Ukraina att ge upp sitt legitima självförsvar. Det argument man utåt stöder sig på är att det skulle spara människoliv. Det låter ju humant och fint. Men den krassa innebörden är egentligen: låt Putins Ryssland få behålla Krim och övriga ockuperade områden i östra Ukraina – områden som Ryssland alltså har tagit med våld och som man tidigare erkänt som tillhöriga Ukraina – mot att ryska trupper slutar döda ukrainska soldater och civila. I en mindre skala vore det ungefär som om rånaren av en guldsmedsbutik får behålla 50 Rolex-klockor och en guldtacka, samt del i lokalen, trots att han just skjutit ihjäl tre expediter. Tror någon att rånaren därefter skulle nöja sig? Och skulle någon därefter vilja öppna en guldsmedsbutik igen utan en utomordentligt stark bevakning?

Ukraina har lika lite att erbjuda Ryssland i en förhandling som Sverige skulle ha, om till exempel Gotland skulle ockuperas av ryska styrkor. Zelenskyjs hållning är lika glasklar som vår egen förhoppningsvis skulle vara i motsvarande situation: ”Ryssland ska inte ockupera någon del av landet”, säger Zelenskyj till internationella medier. Och precis så enkelt är det.

Great deal?

Att nu en del svenska kommunister, och deras sympatisörer på Facebook, gör gemensam sak med högerextremerna i Europa och USA och ansluter sig till den ickedemokratiske Orbáns världsbild och agerande är skadligt för vårt eget lands stabilitet. Det är som att de gamla ideologiska banden med kommunistregimerna från förr fortfarande är starka och att man fortfarande inte förmår ta ställning i kampen mellan totalitära våldsamma styren och den fria, liberala demokrati som vi trots allt fortfarande – lyckligt nog – lever i. Jag har svårt att tänka mig att personer som applåderar Orbáns så kallade fredsresa till Kiev och Moskva också skulle vilja att Orbán tar hand om Hamas-Israel-konflikten, utifrån ungefär samma utgångspunkt: Israel kanske kan få behålla sina olagligt ockuperade områden i utbyte mot fred och vapenvila, om nu bara de motsträviga palestinierna accepterar att Israel tagit landområdena med våld? Great deal? Or not? Hur var det förresten i början av 1970-talet? Ville någon i vietnamrörelsen i Sverige se något annat ”slut på slaktandet” i Vietnam än att USA och den sydvietnamesiska marionettregimen kapitulerade? Jag ville det inte – jag var själv då en del av alla de som då drev opinion för ett ovillkorligt stöd för Vietnams rätt att själv forma sin framtid.

”Ett hån”

Nationer som lever i fred och frihet och i vänskaplig, respektfull samverkan med varandra är det enda tänkbara för en värld som vill utvecklas. Putin och Ryssland vill något helt annat. De tror att de kan få vänner genom att bryta nacken på dem. Precis som Hitler eller Stalin försökte. Vi vet alla hur det slutade. Sveriges statsminister Ulf Kristersson anser i sociala medier att Viktor Orbáns besök hos Putin ”är ett hån mot det ukrainska folket som slåss för sin frihet”. Han har naturligtvis helt rätt i det. Där vi står idag bör därför många rannsaka sina gamla ideologier – kommunistiska och fascistiska/rasistiska läror – och faktiskt inse att ett svajig ställningstagande för t ex Ukrainas självständighet och oberoende är gödning för de doktriner som driver Putins anfallskrig mot Ukraina.

Slut på kriget

Den person som redan i morgon kan ”få till ett slut på slaktandet” är vare sig Victor Orbán, Joe Biden,  Donald Trump eller Volodymyr Zelenskyj.

Det är den aggressive anfallaren - Vladimir Putin.

Det räcker med ett telefonsamtal till de ryska befälhavarna, så är kriget över. Och Ryssland slipper i fortsättningen skicka omkring 1000 unga män i döden – varje dag.